Sommarlov

Ska iväg på en resa som varar dryga veckan, så under den tiden kommer det inte komma några uppdateringar på denna blogg.

Trevlig midsommar och trevlig fortsättning på sommaren allesammans!

Arla outsourcar IT

Systemjätten IBM och livsmedelskoncernen Arla har slutit ett avtal som innebär att IBM tar hand om all utveckling och underhåll av Arlas it-lösningar och infrastruktur. (Källa: IDG)

Men skeptisismen är stor, vilket man kan läsa i kommentarerna till ovan nämnda IDG artikel.
Jag undrade vad det beror på, visst har många outsourcingaffärer gått riktigt dåligt men innebär det att alla försök till outsourcing kommer gå lika dåligt? Men erfarenheten väger tungt, här är ett par svar till min fråga som visar på den allmänna ställningen:

"Erfarenhet kanske? Vi är många som har sett flera av dessa outsourcingaffärer från insidan. IBM är så usla på att sköta om sina kunder så det anar du inte. ABB, Rosa, Posten etc. - alla är de riktigt missnöjda med outsourcingen till IBM. Det blir ju inte bättre när de flyttar saker till Tjeckien och Irland där personal inte kan ett dugg om kundernas miljöer eller ens om systemen de ska sköta. Brno är en katastrof och hade det inte varit för svenskar och norrmän hade Brno sänkt flera kunders Notesmiljöer bl.a. Kompetens och yrkesstolthet är ett fula ord inom IBM, kortsiktig vinst är det enda som räknas.

Säljare räknar på jobb för att ge de maximal bonus och skiter i om organisationen kan leverera till de beräknade kostnaderna. Jag är övertygad om att IBM kommer att gå till historien som IT-världens avskrädesmaskin #1.
-- Borkum Riff"

"Anledningen till att så många är skeptisk är för att IBM tar något som fungerar och bakar in det IBM:s värld med tekniker över hela världen. Helt plötsligt är servrarna i tjeckien, exchange sköts av nån islänning och programdistribution sker från Irland. Är själv IBM:are så jag vet ;-)

Vad får Arla för affärsnytta av det här? Ingenting. Bara sämre drift och underhåll.

När IBM flyttar och driftar kundens miljö från ett annat land så blir det som en stor högstadieklass. Se på IBM:s Helpdesk på Irland. Ingenting fungerar.

Det är därför många är skeptiska.

-- MrJones"

Sen kan man dessutom fråga sig, varför skriver man kontrakt på hela 7 år om det finns tecken som tyder på att dethär inte kommer flyta på som planerat?
Outsourcing kanske fortfarande är ett ord som klingar bra i direktörernas öron, men de som måste få det att fungerar svär varje gång någon kommer på den briljanta idén att flytta över all drift till ett flertal billigare länder.

Systemvetenskapliga programmet i korthet

Hittade en relativt bra förklarning om vad det systemvetenskapliga programmet innehåller på en hemsida hos Linköpings Universitet.

Här är ungefär vad det står:
"Utbildningen är en samhällsvetenskaplig IT- utbildning. Utbildningen består av en helhet som intresserar sig för hur teknik utvecklas och används av människor i organisationer och samhälle. Detta innebär att tekniken finns med men inte som en isolerad företeelse.

En systemvetare är både intresserad av verksamhetsfrågor och tekniska frågor. En systemvetares kompetens är bred till sin karaktär och en systemvetare kan diskutera och driva IT-utveckling såväl tillsammans med verksamhetsföreträdare som med teknikexperter. En systemutvecklare arbetar huvudsakligen med analyser av verksamheter och att föreslå förändringsbehov, design av IT-system och utvärdering av IT-system."

Har jag några läsare?

Har funderat litegrann, angående vilket håll jag skall föra denhär bloggen. Har jag ens några läsare, och vad vill dessa läsare egentligen läsa om?
Det finns ju bara så mycket sammanfattning och annat löst jag kan skriva om, och till slut så dör ju källan ut så att säga. Är det kåserier eller ren fakta som intresserar människorna då?

Java är ju hett just nu, så man skulle ju kunna skriva små "lektioner" om språket och hoppas att folk ska googla in på felmeddelandet eller liknande.
Och sen funderar jag, om jag ska fortsätta översätta vissa saker till engelska för att nå till de engelskspråkiga delarna av världen också.
Kommentarer mottages gärna, av de få läsare jag har. Jag får se vad jag hittar på härnäst.

Till sist, som en liten redogörelse. Jo, jag tjänar personligen en liten slant för reklamen här ovan och till höger. Det är inte någon reklam man blir påtvingad för att blogspot är en gratistjänst. Det var tydligen någonting som folk inte förstod till fullo.

Viable Systems Model (VSM)

"So remember: a model is neither true nor false: it is more or less useful." -- Beer, 1985

Med detta menar Beer att man inte ska se en modell som någon absolut sanning.
VSM-modellen behöver därför inte överrensstämma med verkligheten, men kan klargöra vissa problem i en organisation.

VSM har sina grunder i det cybernetiska tänkandet. Det har inneburit att i VSM så behandlar man inte individuella människor, utan snarare funktioner och sätt att kommunicera på.
Men det rekursiva tänkandet om system i system härstammar också från den cybernetiska skolan.

"Cybernetics .. treats, not things but ways of behaving" -- Ashby, 1956

Ett grundläggande koncept i cybernetiken är feedback. Det hjälper en organisation att hantera variation från omgivningen genom att ha en möjlighet att vara självreglerande till en viss mån. Feedback innebär att en enhet får återkoppling på den information den har sänt. Det kan innebära information från omgivningen och den egna organisationen. För att förstärka önskvärt beteende sänds en viss sorts feedback tillbaka. Genom att filtrera bland mottagningen av information så kan variation regleras till en nivå som organisationen kan hantera.

Delsystemen kallas för System 1 - 5 enligt VSM, från den rent operationella nivån till en policynivå längst upp. Men det innebär inte att man försöker ta fram en hierarkisk struktur på organisationen där VD:n är längst upp i modellen och där de vanliga arbetarna är längst ner. För att upprepa mig, i VSM behandlar man funktioner och sätt att kommunicera på; inte människor.

Informationskanalerna är där information flödar i modellen. Kanalerna kan vara av två typer, formella eller informella. De formella kanalerna är de som i förväg är specificerade av organisationen. De informella sker på en mer vardaglig nivå t.ex. vid vattenautomaten eller över e-post mellan medarbetare.

Man kan även dela in informationskanaler i sex olika typer. Kommunikation mellan de operationella systemen, Filtrera information i S2, Överlappande omgivning, Resource Bargain, Legal & corporate requirements, Accountability.

Bild på modellen enligt Beer:




Lästips:
Wikipedia
http://www.tlainc.com/articl12.htm
Introduktion till cybernetik

Sun fortsätter knega på

Enligt C|Net News så har inte Sun slutat med att satsa på innnovationer och forskning inom sitt område. Och det är ju en hel del pengar de lägger ner på det också, "Sun's research and development budget during its 2005 fiscal year was $1.8 billion, down from $1.9 billion in the previous fiscal year". De hoppas på att få blandannat ett DARPA kontrakt för att utveckla nya nationella säkerhetessystem vilket skulle innebär en mycket stor inkomst för företaget.

Så småningom kommer ju t ex deras nya processorer, Niagra och Rock som kommer ha "chip multithreading", vilket är ett måste för att kunna klara av DARPAS krav.

Någon egentlig nyhet är ju inte nåt av dethär, jag tänkte bara pusha lite åt Sun.

Mjukt systemtänkande (SST)

Det mjuka systemtänkandet (SST) växte fram ur missnöjet som började rikta mot det hårda systemtänkandet, främst för att verkligheten var för komplex för att kunna tolkas med hjälp av statiska modeller och matematik.

När människors värderingar och åsikter påverkar systemtänkandet är det inte möjligt att vara ingenjörsmässig, ansåg de som förespråkade ett mjukare tänkande. Med det mjukare tänket, så menar man att människornas tankar, värderingar, åsikter och kultur måste tas med i beräkningen. Därför har SST metodologier för att stödja och hjälpa till att belysa olika gruppers uppfattning och intressen vilket saknas helt i de hårdare varianterna.

I Soft Systems Methodology så anses det att varje individ har sin personliga världsuppfattning, något som man förkortar med ett W (från tyskans Weltanschauung). Eftersom denna världsuppfattning är så personlig, så ansåg en välkänd forskare vid namn Churchman att "Systemtänkandet börjar först när du ser världen genom någon annans ögon". För att ett system ska kunna vara stabilt och effektivt så ansågs det att individerna har ungefär samma W, eller kan förstå andras W vilket är något som det läggs mycket tyngd på i SSM. I SSM så antas det att problemet faktiskt ligger i dessa skillnader mellan världssyner, åsikter och värderingar och att lösningen till samma problem ligger i att få de olika parterna att förstå varandras åsikter.

För mer om SSM läs här.

Vad gör en systemvetare?

Det verkar råda en del frågetecken kring termen systemvetare. Har t ex sett att någon har googlat på vad en systemvetare har i medellön.
Låt mig förtydliga saken. Systemvetenskap är en utbildning, och en person som läser den utbildningen är en systemvetare.
På samma sätt som en civ. ing. läser eller har läst en civ. ing. utbildning. Det finns inget sådant yrke och de som har läst utbildningen kan arbeta med väldigt olika saker.
Detsamma gäller systemvetenskap. Det går inte att säga vad en systemvetare har i medellön för det beror på vad personen arbetar med.

Vad en systemvetare arbetar med är alltså inget man kan svara på bara sådär. Det beror på.
Systemutveckling är väl det vanligaste, men även andra slags jobb förekommer i stor utsträckning.

Sun sparkar över 10%

Det ser inte ljust ut för systemjätten Sun. De senaste fem åren har företaget redovisat förluster, och nu är det dags för ändring.

Den gamla räven Scott McNealy fick gå, in kom Jonathan Schwartz som VD. Och nu gör han det som behöver göras. Sparca folk.
Gott om folk. Det senaste kvartalet låg förlusten på 217 miljoner dollar.

För att göra något åt den rådande situationen ska Sun alltså sparca över 10% av sina anställda. Mellan 4000-5000 anställda är en siffra som nämns. (Källa: IDG)

Jag tycker att det är synd att alla dessa gamla jättar går mot sin grav pga en slit-och-släng kultur tillsammans med jakten efter de absolut billigaste lösningarna.
SGI kommer troligtvis att gå i konkurs inom nästa år (bara min gissning dock) ifall de inte lyckas vända riktigt snart. De har redan ansökt "Chapter 11".

Om Sun gör likaså, så innebär det blandannat att två gamla och väl beprövade operativsystem med mycket innovativa saker i bagaget går i graven. Dvs IRIX och Solaris. Sun har dessutom sin Ultrasparc processorarkitektur, som hamnat lite på efterkälken de senaste åren.

Jag tycker det snackas för mycket Linux idag, för mycket om att Unix skulle vara dött. För mycket snack om att storservrar, mainframes, big iron, kalla det vad man vill, skulle vara utdött. Det stämmer inte, de kommer inte försvinna, de kommer finnas kvar länge än. Se bara på COBOL:
"In the late 1990s, the Gartner Group, a data-processing industry research organization, estimated that of the 300 billion lines of computer code that existed, eighty percent — or 240 billion lines — were COBOL. They also reported that more than half of all new mission-critical applications were still being created using COBOL — an estimated 5,000,000,000 net new lines of COBOL code annually." -- Källa: Wikipedia

Om COBOL inte har dött ut än, varför skulle UNIX/IRIX/AIX/Solaris och RISC-Processorer försvinna inom loppet av några år?