Nedläggning, typ

Verkar inte som att jag har ork att uppdatera denhär bloggen. Sista året på gång nu, och är faktiskt ärligt talat ganska trött på allt systemvetenskapligt. Antar att det förändras när man kommer ut i arbetslivet, men nu känns det som om man trampar vatten ungefär, transportsträcka.

Får se vad jag gör av denhär bloggen, kanske lämnar kvar det som står bara som det är. Är ju en eller två om dagen som hittar hit genom att googla på SSM eller POM eller liknande saker så..

Nåja, på återseende.

Ryssland nästa Silicon Valley?

http://www.idg.se/2.1085/1.170206

Läste en ganska intressant artikel hos IDG idag, om hur IT-branschen är påväg uppåt i Ryssland. Inte så konstigt egentligen, då rysk ekonomi går bra idag och dom har optimismen kvar efter kommunismens fall.

Jag har en bekant jag pratar med med jämna mellanrum som jobbar faktiskt hos IBM i Moskva, och så brukar jag få höra hur läget är därborta. Det finns tydligen rätt mycket jobb, men problemet är lönerna. De betalar hemskt dåligt om man jämför med resten av världen. Ett toppjobb kan ge dig 9000SEK i fickan, så såklart är det få européer som flyttar dit.

Och med den inhemska kompetensen är det lite si och så, allt är ju så nytt så det är få som har erfarenhet och kompetens. Vilket leder till ett slags Catch 22..

Men det förändras nog. Och vem vet, snart kanske folk börjar flytta dit för att jobba istället.

Update

Blev lite sommarkurser iår. Har just påbörjat en kurs i C++ samt Java II hos Mittuniversitetet. Gjorde bort första uppgiften i C++ kursen direkt ikväll, det gick ganska bra.

Knepigt detdär, när man inte pysslat alls med ett språk på flera år. Man vet som inte i vilken ände man ska ens börja för att komma igång. Men det släppte sen tillslut, och så kom jag igång med pekarna och vektorerna. Vektor, array, vad ska man säga egentligen? Svårt detdär med termer.

Sen har jag pysslat med PHP/MySQL, har funderat på ett projekt med en kompis så skulle jag undersöka den tekniska biten, hur stort jobb det är. Var ju också en härva, tog mig flera timmar att få grafikbiblioteket i PHP (GD) att förstå att jag har libjpeg installerat så den kan slå på stödet för jpg. Fick igång det tillslut, och nu funkar mina fulgrejer.

Angående MySQL, frågan verkar fortfarande inte blivit besvarad, InnoDB eller MyISAM? Jag minns att när jag senast pysslade med detdär behövde jag InnoDB av någon anledning, det var något som inte fanns i MyISAM.. något med nycklar, primärnycklar? Och så var det tveksamt vilken av dom bägge som var bäst. En snabb googling visar att så är fallet än idag men att det börjar luta över till InnoDB.

Har aldrig riktigt förstått detdär, varför dom kör med två olika databasvarianter, samtidigt som det inte egentligen förklaras vilken som är bra till vad. Visst finns det en massa information på nätet, men ändå..

Nåja, det var det.

Buzzwords

http://www.idg.se/2.1085/1.164027

Företag vill ha webben 2.0, men vet inte vad det är. Det tycker jag summerar ganska mycket läget när det gäller uttryck av dethär slaget, buzzwords som dom kallas. Det talas alljämt om webben 2.0 och andra liknande begrepp, men det är sällan någon faktiskt förklarar vad det innebär. Ändå vet man att det behövs, eftersom det står om det överallt. ITIL är ju ett annat sånt modeord just nu, ojoj vad alla ska köra ITIL.

Ramverk är ett annat kul, och kommer ni ihåg reklamaffischerna där det bara stod DOT NET. Ingen visste vad det var för något. Sen säger Microsoft och ler lite mystiskt, "det är ett ramverk..". JÄKLAR DET MÅSTE VI HA. Hörru IT-Bosse, har vi detdär dått nets?

Ännu ett år

Då var mitt tredje år avklarat. C-uppsatsen är klar och inlämnad (fast det brukar bli någon sorts komplettering) och det återstår bara en omtenta, i Japanska 2.

Sanslöst hur snabbt tiden kan gå, om några månader påbörjar jag mitt fjärde och sista år. Det har verkligen varit år som gett insikt och nya lärdomar. Man är ju så naiv, och inser inte hur komplext allting är. Hur stort arbete det verkligen är att utveckla ett nytt system, det tog säkert ett år att smälta. Att det största arbetet är analys och design kunde man inte ens föreställa sig innan jag började utbildningen.

Några saker oroar mig för närvarande. Det finns inga engagerade i sektionen förutom mig själv som läser det systemvetenskapliga programmet. Jag sitter kvar som utbildningsbevakare därför att det inte finns någon annan. Men det är ju inte hållbart, jag slutar ju nästa år. Sen då, liksom. Måste ta och fundera på detdär, och försöka fixa någon som kan ta över min post.

Sektionens framtid ser inte ljus ut, minst sagt. Det är färre och färre som läser nationalekonomi och statsvetenskap, och nu talas det till och med om att stänga ner statsvetarprogrammet. Så merparten av sektionens medlemmar är faktiskt systemvetare, samtidigt som de saknas helt i sektionsverksamheten. Vad göra? Snart sitter vi alla utan en sektion, då vi är 5 pers på alla poster, som sköter allting.

Sen börjar jag känna arbetsmarknadens press. Kan jag tillräckligt? Vad borde jag kunna? Hur ska jag få mitt första riktiga jobb? VAR ska jag få mitt första riktiga jobb? Jag vill nog inte stanna här i Luleå. Men vart ska jag isf flytta? Alla dessa frågor.. äh, man får ta det sen när det kommer.

Nåja, denhär bloggen har inte varit så hemskt aktiv under det gångna året, vi får se hur illa det blir under sommaren. Tanken var att lägga allmännyttig information här om termer, koncept, ramverk, metoder, metodologier, osv, så att det går att hitta något om man skulle googla på t.ex. SSM, POM eller J2EE. Kanske borde ta mig ett litet ryck igen. Nä, nu ska jag äta lunch.

LTU-Honkamaa

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=766628

Ännu en artikel om Stina Honkamaa, som blev chef för svenska delen av Google. Det verkar som att det står om henne lite överallt, såhär ett tag EFTER att hon blev chef? Känns lite konstigt, men nåja.

Denhär gången står det Luleå Universitet, och tydligen hade det varit någon annan felvariant i Dagens Industri här en dag hörde jag. Luleå TEKNISKA Universitet heter det ju faktiskt.

Jag tycker att dethär ändå visar på det faktum att det inte har så enormt stor betydelse varifrån man tagit examen. Det talades om det igår på Samrådsmötet där vi hade prefekt och rekryteringsansvarig som pratade lite om vad som görs just nu. Det har betydligt större roll vem du är och vad du gör med din examen än vad det står för lärosäte på pappret, vilket är något värt och viktigt att ha i åtanke.

Utbildningen på LTU håller faktiskt hög klass för det mesta, även fast det är en liten och ung skola. Det systemvetenskapliga programmet (vilket jag läser) är bra, och jag har aldrig sett någon anledning att flytta härifrån för att studera någon annanstans.

Har varit ganska dålig den senaste tiden på att blogga då jag har haft hektiska tider med min C-uppsats, och allt annat som måste göras och bli klart under våren (omtenta är jobbigt). Men ska försöka ta tag i det nu igen.

Ps. någon som kan fixa ett sommarjobb åt en systemvetare i Luleå? ;)

Legacy Systems

I dagens Computer Sweden (27/2-08) så finns det en debattartikel om just det som vi håller på och skriver vår C-uppsats om. Nämligen problemet med legacy systems, och hur allt som uppfattas som gammalt blir totalt bortglömt trots att livslängden på de flesta system är relativt långa, och trots att COBOL inte på långa vägar dött ut.

Jag minns något år sen, när efter ett programrådsmöte, så var det en studentrepresentat som klagade på kursen vi hade i programmeringsspråket C. Han menade, att det är ju inga företag som använder ett så gammalt språk längre. Bortglömt och utdött, i princip. Nä, för det är Java man ska lära sig. Det är Java alla företag använder. Skulle man sagt "nej, det är COBOL vi borde lära oss för att få jobb efter examen" så hade ju ingen av de andra ens vetat vad jag pratade om.

Vi är för trendmedvetna, och universiteten är inte långsamma på att haka efter i förhoppningen om att det ska dra fler studenter. Men dessa trender tar lång tid innan de får ett grepp om den del av branschen som faktiskt måste använda sig av alla nya tekniker och metoder. De vet nämligen, att allt som är trendigt kommer inte överleva. Det gamla och beprövade, är just nämligen det, beprövat.

Så för att återgå till C-uppsatsen, titeln har kommit att bli: Modernisering av förlegade system - Processer och tekniker för att hantera det oundvikliga.

Vi hoppas att lära oss några nyttiga lärdomar av detta arbete, för det är onekligen ett intressant ämne. Och varför inte lära sig en gnutta COBOL samtidigt, kanske man blir ännu mer attraktiv sen i arbetslivet.

Spring

Såg att IDG hade en rätt bra artikel om Javaramverket Spring.

Lustigt detdär med ramverk. Det är så svårt att förklara egentligen vad det är. Ett antal färdiga komponenter, jojo.. Skrev faktiskt ett stycke om Spring i en rapport om Java EE 5. Dethär är vad det stod:

Spring är ett ramverk för Javaapplikationer. Men det säger inte så mycket för de flesta. Ordet ramverk kan betyda många olika saker, och sen kan det vara svårt att skilja mellan plattform, arkitektur och ramverk. Något förenklat så kan man se ett ramverk som en samling mjukvarukomponenter som är färdigbyggda för att förenkla utveckling av en applikation från noll. Man kan med hjälp av ett ramverk slippa lägga ner tid och resurser på att utveckla lågnivåfunktionalitet och på så sätt slippa uppfinna hjulet om på nytt. Utvecklaren kan då istället koncentrera sig på själva problemet.

Det finns ett flertal ramverk, och det kan vara ibland svårt att se nyttan med att det finns så många som det finns. Men de har alla sina tillämpningsområden och speciella kvalitéer. Och eftersom Spring är populärt idag så måste det ha någonting att tillföra. Spring är tänkt som en ersättare till Java EEs EJB-modell och utvecklarna av Spring försöker inte att konkurrera ut något av de andra ramverken som redan existerar om de inte själva tycker att det har någonting nytt att komma med.

Utvecklarna till Spring anser att Java EE borde vara enklare att använda, och försöker därmed inte att försvåra utvecklandet av applikationer utan tvärtom, förenkla. Man försöker dessutom att ”tvinga” utvecklare till att skriva välskriven programkod.
Spring är väldigt modulärt uppbyggt, så man behöver inte använda ramverket till allting. Till exempel kan man välja att endast använda Spring för att förenkla JDBC funktionalitet. I Spring har man dessutom lagt ner mycket möda på designa ramverket på så vis att det ´blir enklare att testa applikationer.

Glapp

Hittade något läsvärt hos IDG igen.

Peter Larsson undrar, hur många procent av det man lär sig på universitet använder man sen i arbetslivet. Och det är ju en giltig fråga, något värt att reflektera kring.

Han menar att det beror på ett svalt intresse från lärosätena att hålla sig "up to date". Jag menar dock att han glömmer en viktig aspekt. Som utbildningsbevakare för det systemvetenskapliga programmet vet jag att första gången en kurs ges så är den inte så bra som den kan vara. Ofta tar det ett par år innan skavankerna fixats till, rätt bok hittats, och ändå har lärarna fullt upp med att lära sig själva, komma ihåg, och ta hand om allt som behövs för att kunna ge en bra kurs.

De som håller koll på den senaste teknologin vet hur snabbt det går. Det går verkligen undan. Det kommer nya versioner av standarder, nya versioner av ramverk, det släpps konstant ny mjukvara. Om lärarna skulle verkligen hålla sig à jour (som Larsson menar) så skulle de ju aldrig hinna att ge kursen ens.

Larsson använder sig av ett exempel där elever i SU fick "för inte länge sedan" lära sig Pascal. Slöseri med tid, menar han. Men har dessa elever verkligen inte fått någonting vettigt lärt sig av kursen bara för att språket kanske inte är så aktuellt idag? Grunderna i programmering kan egentligen läras ut med vilket språk som helst, se bara på datateknikerna som överallt fått lära sig ett helt meningslöst språk, nämligen Haskell.

Samtidigt som detta, så förväntas det ju oftast att de som kommer in helt gröna in i arbetsvärlden inte kan så mycket om just det som han/hon kommer att jobba med. Olika företag har olika sätt att lösa problem, kanske ett språk används som man inte kan än. Och om dessa elever ska få chans att faktiskt kunna lära sig hur saker fungerar "i praktiken" så måste ju företagen anstränga sig betydligt mer än de gör idag, för att få till sig så duktiga studenter som möjligt. Det är något som även Larsson menar, teoretiska kunskaper behöver varvas med praktiska erfarenheter, och jag håller med.