Repeaters

Det står mycket blaj om repeaters (asp) på nätet alltså, folk har verkligen ingen koll.

För det första så finns det ingen anledning att köra Eval() när man kan casta direkt till objektet man bindat mot. Varför svänga förbi eval som dessutom använder sig utav reflection (kostsamt) när man kan använda objektet rakt av? Begriper inte det.

<%# Server.HtmlEncode(((verifiable)Container.DataItem).display) %>

Lätt som en plätt.

En annan sak folk inte verkar fatta är att man kan ha nested repeaters. En repeater inuti en repeater alltså. Så om man har en lista, med en klass, och klassen innehåller en annan lista. 

Så är det bara peka datasource mot listan i den djupare nivån!

asp:Repeater ID="rptInv" runat="server" DataSource="<%# ((verifiable)Container.DataItem).comp %>"

Lätt som en plätt!

Till sist, så kan man i den djupare repeatern komma åt saker i den övre, parent repeatern. Verkar som att ingen fattat det heller, och gör märkliga lösningar med literals och diverse fulhack. Men varför krångla till det, när man kan använda sig utav .Parent. 

<%# ((verifiable)((RepeaterItem)Container.Parent.Parent).DataItem).id%> 

Inget mystiskt där heller. Förutom att du får en RepeaterItem genom Parent, inte själva objektet.

Det var allt för denhär gången. 

Crystal Reports

Nu när jag jobbar i verkliga livet så har jag stött på en enorm mängd saker man hade kunnat blogga om. Intressanta fenomen som gamla utvecklare som är fast i sina hjulspår, chefer som är otekniska och bara vill sälja, konsulter som är jättetrevliga men man frågar sig vilken nytta de egentligen gör.

Ja, jag jobbar hos Dilbert, kort och gott. Men nöjd är jag för det, jag trivs och jobbet är roligt. Kanske mer om det senare.

De senaste dagarna har jag suttit och bråkat med Crystal Reports och upptäckt att det är ett riktigt monster. Det är lite märkligt dokumenterat och det är kinkigt med indatat. Dynamiska kolumner? Glöm det!

Om du inte vill köra SQL-frågor direkt till CR utan något lite mer dynamiskt och kanske genom något API (som i mitt fall) så finns det egentligen bara en lösning. Du får göra en klass, en ArrayList med objekt, ladda klassen i CR-rapportgeneratorn och sen göra lite fulhack.

rD = new ReportDocument();

string reportPath = Server.MapPath("CrystalReport.rpt");

rD.Load(reportPath)

rD.SetDataSource(aL);

CryView.ReportSource = rD;

Man måste gå genom reportdocuments, ladda rapporten man genererat på klassen och sen ArrayListen som datasource. Sen koppla en viewer mot den. Alla exempel på internet verkar förutsätta att man vill använda sig utav wizards och en direkt db-koppling, men det kan väl inte vara alla som vill generera sina rapporter den vägen? Inte jag iaf.

För övrigt så hittade jag den bästa dokumentationen här: http://www.sdn.sap.com/irj/boc/sdklibrary 

Crystal Reports .NET SDK  hade vad jag letade efter.

Njaja, nu ska jag knacka vidare. 

Nedläggning, typ

Verkar inte som att jag har ork att uppdatera denhär bloggen. Sista året på gång nu, och är faktiskt ärligt talat ganska trött på allt systemvetenskapligt. Antar att det förändras när man kommer ut i arbetslivet, men nu känns det som om man trampar vatten ungefär, transportsträcka.

Får se vad jag gör av denhär bloggen, kanske lämnar kvar det som står bara som det är. Är ju en eller två om dagen som hittar hit genom att googla på SSM eller POM eller liknande saker så..

Nåja, på återseende.

Ryssland nästa Silicon Valley?

http://www.idg.se/2.1085/1.170206

Läste en ganska intressant artikel hos IDG idag, om hur IT-branschen är påväg uppåt i Ryssland. Inte så konstigt egentligen, då rysk ekonomi går bra idag och dom har optimismen kvar efter kommunismens fall.

Jag har en bekant jag pratar med med jämna mellanrum som jobbar faktiskt hos IBM i Moskva, och så brukar jag få höra hur läget är därborta. Det finns tydligen rätt mycket jobb, men problemet är lönerna. De betalar hemskt dåligt om man jämför med resten av världen. Ett toppjobb kan ge dig 9000SEK i fickan, så såklart är det få européer som flyttar dit.

Och med den inhemska kompetensen är det lite si och så, allt är ju så nytt så det är få som har erfarenhet och kompetens. Vilket leder till ett slags Catch 22..

Men det förändras nog. Och vem vet, snart kanske folk börjar flytta dit för att jobba istället.

Update

Blev lite sommarkurser iår. Har just påbörjat en kurs i C++ samt Java II hos Mittuniversitetet. Gjorde bort första uppgiften i C++ kursen direkt ikväll, det gick ganska bra.

Knepigt detdär, när man inte pysslat alls med ett språk på flera år. Man vet som inte i vilken ände man ska ens börja för att komma igång. Men det släppte sen tillslut, och så kom jag igång med pekarna och vektorerna. Vektor, array, vad ska man säga egentligen? Svårt detdär med termer.

Sen har jag pysslat med PHP/MySQL, har funderat på ett projekt med en kompis så skulle jag undersöka den tekniska biten, hur stort jobb det är. Var ju också en härva, tog mig flera timmar att få grafikbiblioteket i PHP (GD) att förstå att jag har libjpeg installerat så den kan slå på stödet för jpg. Fick igång det tillslut, och nu funkar mina fulgrejer.

Angående MySQL, frågan verkar fortfarande inte blivit besvarad, InnoDB eller MyISAM? Jag minns att när jag senast pysslade med detdär behövde jag InnoDB av någon anledning, det var något som inte fanns i MyISAM.. något med nycklar, primärnycklar? Och så var det tveksamt vilken av dom bägge som var bäst. En snabb googling visar att så är fallet än idag men att det börjar luta över till InnoDB.

Har aldrig riktigt förstått detdär, varför dom kör med två olika databasvarianter, samtidigt som det inte egentligen förklaras vilken som är bra till vad. Visst finns det en massa information på nätet, men ändå..

Nåja, det var det.

Buzzwords

http://www.idg.se/2.1085/1.164027

Företag vill ha webben 2.0, men vet inte vad det är. Det tycker jag summerar ganska mycket läget när det gäller uttryck av dethär slaget, buzzwords som dom kallas. Det talas alljämt om webben 2.0 och andra liknande begrepp, men det är sällan någon faktiskt förklarar vad det innebär. Ändå vet man att det behövs, eftersom det står om det överallt. ITIL är ju ett annat sånt modeord just nu, ojoj vad alla ska köra ITIL.

Ramverk är ett annat kul, och kommer ni ihåg reklamaffischerna där det bara stod DOT NET. Ingen visste vad det var för något. Sen säger Microsoft och ler lite mystiskt, "det är ett ramverk..". JÄKLAR DET MÅSTE VI HA. Hörru IT-Bosse, har vi detdär dått nets?

Ännu ett år

Då var mitt tredje år avklarat. C-uppsatsen är klar och inlämnad (fast det brukar bli någon sorts komplettering) och det återstår bara en omtenta, i Japanska 2.

Sanslöst hur snabbt tiden kan gå, om några månader påbörjar jag mitt fjärde och sista år. Det har verkligen varit år som gett insikt och nya lärdomar. Man är ju så naiv, och inser inte hur komplext allting är. Hur stort arbete det verkligen är att utveckla ett nytt system, det tog säkert ett år att smälta. Att det största arbetet är analys och design kunde man inte ens föreställa sig innan jag började utbildningen.

Några saker oroar mig för närvarande. Det finns inga engagerade i sektionen förutom mig själv som läser det systemvetenskapliga programmet. Jag sitter kvar som utbildningsbevakare därför att det inte finns någon annan. Men det är ju inte hållbart, jag slutar ju nästa år. Sen då, liksom. Måste ta och fundera på detdär, och försöka fixa någon som kan ta över min post.

Sektionens framtid ser inte ljus ut, minst sagt. Det är färre och färre som läser nationalekonomi och statsvetenskap, och nu talas det till och med om att stänga ner statsvetarprogrammet. Så merparten av sektionens medlemmar är faktiskt systemvetare, samtidigt som de saknas helt i sektionsverksamheten. Vad göra? Snart sitter vi alla utan en sektion, då vi är 5 pers på alla poster, som sköter allting.

Sen börjar jag känna arbetsmarknadens press. Kan jag tillräckligt? Vad borde jag kunna? Hur ska jag få mitt första riktiga jobb? VAR ska jag få mitt första riktiga jobb? Jag vill nog inte stanna här i Luleå. Men vart ska jag isf flytta? Alla dessa frågor.. äh, man får ta det sen när det kommer.

Nåja, denhär bloggen har inte varit så hemskt aktiv under det gångna året, vi får se hur illa det blir under sommaren. Tanken var att lägga allmännyttig information här om termer, koncept, ramverk, metoder, metodologier, osv, så att det går att hitta något om man skulle googla på t.ex. SSM, POM eller J2EE. Kanske borde ta mig ett litet ryck igen. Nä, nu ska jag äta lunch.

LTU-Honkamaa

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=766628

Ännu en artikel om Stina Honkamaa, som blev chef för svenska delen av Google. Det verkar som att det står om henne lite överallt, såhär ett tag EFTER att hon blev chef? Känns lite konstigt, men nåja.

Denhär gången står det Luleå Universitet, och tydligen hade det varit någon annan felvariant i Dagens Industri här en dag hörde jag. Luleå TEKNISKA Universitet heter det ju faktiskt.

Jag tycker att dethär ändå visar på det faktum att det inte har så enormt stor betydelse varifrån man tagit examen. Det talades om det igår på Samrådsmötet där vi hade prefekt och rekryteringsansvarig som pratade lite om vad som görs just nu. Det har betydligt större roll vem du är och vad du gör med din examen än vad det står för lärosäte på pappret, vilket är något värt och viktigt att ha i åtanke.

Utbildningen på LTU håller faktiskt hög klass för det mesta, även fast det är en liten och ung skola. Det systemvetenskapliga programmet (vilket jag läser) är bra, och jag har aldrig sett någon anledning att flytta härifrån för att studera någon annanstans.

Har varit ganska dålig den senaste tiden på att blogga då jag har haft hektiska tider med min C-uppsats, och allt annat som måste göras och bli klart under våren (omtenta är jobbigt). Men ska försöka ta tag i det nu igen.

Ps. någon som kan fixa ett sommarjobb åt en systemvetare i Luleå? ;)

Legacy Systems

I dagens Computer Sweden (27/2-08) så finns det en debattartikel om just det som vi håller på och skriver vår C-uppsats om. Nämligen problemet med legacy systems, och hur allt som uppfattas som gammalt blir totalt bortglömt trots att livslängden på de flesta system är relativt långa, och trots att COBOL inte på långa vägar dött ut.

Jag minns något år sen, när efter ett programrådsmöte, så var det en studentrepresentat som klagade på kursen vi hade i programmeringsspråket C. Han menade, att det är ju inga företag som använder ett så gammalt språk längre. Bortglömt och utdött, i princip. Nä, för det är Java man ska lära sig. Det är Java alla företag använder. Skulle man sagt "nej, det är COBOL vi borde lära oss för att få jobb efter examen" så hade ju ingen av de andra ens vetat vad jag pratade om.

Vi är för trendmedvetna, och universiteten är inte långsamma på att haka efter i förhoppningen om att det ska dra fler studenter. Men dessa trender tar lång tid innan de får ett grepp om den del av branschen som faktiskt måste använda sig av alla nya tekniker och metoder. De vet nämligen, att allt som är trendigt kommer inte överleva. Det gamla och beprövade, är just nämligen det, beprövat.

Så för att återgå till C-uppsatsen, titeln har kommit att bli: Modernisering av förlegade system - Processer och tekniker för att hantera det oundvikliga.

Vi hoppas att lära oss några nyttiga lärdomar av detta arbete, för det är onekligen ett intressant ämne. Och varför inte lära sig en gnutta COBOL samtidigt, kanske man blir ännu mer attraktiv sen i arbetslivet.

Spring

Såg att IDG hade en rätt bra artikel om Javaramverket Spring.

Lustigt detdär med ramverk. Det är så svårt att förklara egentligen vad det är. Ett antal färdiga komponenter, jojo.. Skrev faktiskt ett stycke om Spring i en rapport om Java EE 5. Dethär är vad det stod:

Spring är ett ramverk för Javaapplikationer. Men det säger inte så mycket för de flesta. Ordet ramverk kan betyda många olika saker, och sen kan det vara svårt att skilja mellan plattform, arkitektur och ramverk. Något förenklat så kan man se ett ramverk som en samling mjukvarukomponenter som är färdigbyggda för att förenkla utveckling av en applikation från noll. Man kan med hjälp av ett ramverk slippa lägga ner tid och resurser på att utveckla lågnivåfunktionalitet och på så sätt slippa uppfinna hjulet om på nytt. Utvecklaren kan då istället koncentrera sig på själva problemet.

Det finns ett flertal ramverk, och det kan vara ibland svårt att se nyttan med att det finns så många som det finns. Men de har alla sina tillämpningsområden och speciella kvalitéer. Och eftersom Spring är populärt idag så måste det ha någonting att tillföra. Spring är tänkt som en ersättare till Java EEs EJB-modell och utvecklarna av Spring försöker inte att konkurrera ut något av de andra ramverken som redan existerar om de inte själva tycker att det har någonting nytt att komma med.

Utvecklarna till Spring anser att Java EE borde vara enklare att använda, och försöker därmed inte att försvåra utvecklandet av applikationer utan tvärtom, förenkla. Man försöker dessutom att ”tvinga” utvecklare till att skriva välskriven programkod.
Spring är väldigt modulärt uppbyggt, så man behöver inte använda ramverket till allting. Till exempel kan man välja att endast använda Spring för att förenkla JDBC funktionalitet. I Spring har man dessutom lagt ner mycket möda på designa ramverket på så vis att det ´blir enklare att testa applikationer.

Glapp

Hittade något läsvärt hos IDG igen.

Peter Larsson undrar, hur många procent av det man lär sig på universitet använder man sen i arbetslivet. Och det är ju en giltig fråga, något värt att reflektera kring.

Han menar att det beror på ett svalt intresse från lärosätena att hålla sig "up to date". Jag menar dock att han glömmer en viktig aspekt. Som utbildningsbevakare för det systemvetenskapliga programmet vet jag att första gången en kurs ges så är den inte så bra som den kan vara. Ofta tar det ett par år innan skavankerna fixats till, rätt bok hittats, och ändå har lärarna fullt upp med att lära sig själva, komma ihåg, och ta hand om allt som behövs för att kunna ge en bra kurs.

De som håller koll på den senaste teknologin vet hur snabbt det går. Det går verkligen undan. Det kommer nya versioner av standarder, nya versioner av ramverk, det släpps konstant ny mjukvara. Om lärarna skulle verkligen hålla sig à jour (som Larsson menar) så skulle de ju aldrig hinna att ge kursen ens.

Larsson använder sig av ett exempel där elever i SU fick "för inte länge sedan" lära sig Pascal. Slöseri med tid, menar han. Men har dessa elever verkligen inte fått någonting vettigt lärt sig av kursen bara för att språket kanske inte är så aktuellt idag? Grunderna i programmering kan egentligen läras ut med vilket språk som helst, se bara på datateknikerna som överallt fått lära sig ett helt meningslöst språk, nämligen Haskell.

Samtidigt som detta, så förväntas det ju oftast att de som kommer in helt gröna in i arbetsvärlden inte kan så mycket om just det som han/hon kommer att jobba med. Olika företag har olika sätt att lösa problem, kanske ett språk används som man inte kan än. Och om dessa elever ska få chans att faktiskt kunna lära sig hur saker fungerar "i praktiken" så måste ju företagen anstränga sig betydligt mer än de gör idag, för att få till sig så duktiga studenter som möjligt. Det är något som även Larsson menar, teoretiska kunskaper behöver varvas med praktiska erfarenheter, och jag håller med.

God arbetsmarknad för systemvetare

Litet länktips bara.

http://www.jusek.se/templates/JK_SimplePage.aspx?id=50768

"Systemvetarena tillhör de som kommer att ha en god arbetsmarknad. Sacos bedömning är att det kommer att vara en brist på den yrkeskompetensen om fem år."

God jul!

JavaServer Faces

Webbapplikationsramverk är populära ting idag. Anledningen är självklar, det utvecklas väldigt mycket webbapplikationer idag. Uttryck som Webben 2.0 hörs överallt, och arbetet med att skapa ett mer dynamiskt internet kräver mycket av utvecklarna. Webben var inte tänkt för dynamiskt innehåll från början, vilket har skapat ett flertal problem.

Tänk om du lämnar in din jacka på garderoben när du ska in på en restaurang, men du får ingen lapp som visar vilken jacka som är din. När du sedan kommer tillbaka för att ha din jacka, så vet du inte var jackan finns och personalen vet inte hur de ska leta reda på den. Det är det problem som uppstår med HTTP och dynamiskt innehåll. Det finns två sätt att lösa detta på, Cookies och URL-omskrivning.

Servlets och JSP utvecklades för att göra det enklare att bygga webbapplikationer med dessa problem i åtanke. De utvecklades för att ligga ovanför protokollet. JavaServer Faces utvecklades för att du inte ska behöva komma ihåg att det finns ett protokoll över huvudtaget.

Det finns sex huvudområden där JSF förbättrar, eller adderar, funktionalitet som webbutvecklare kan göra med Java EE:

1. JSF tillåter utvecklare att skapa användargränssnitt utifrån en mängd standardiserade och återanvändbara komponenter som befinner sig på serversidan.
   
   
2. JSF erbjuder en mängd JSP-taggar som erbjuder tillgänglighet till komponenter som befinner sig på serversidan.
   
   
3. JSF inkapslar hantering av händelser samt rendering av komponenter så att utvecklare kan använda sig av standardiserade JSF-komponenter eller egenutvecklade sådana, som hanterar andra markup språk än HTML.
   
   
4. JSF sparar state information på ett transparent sätt och fyller i formulär automatiskt när de visas åter.
   
   
5. JSF erbjuder försäljare av utvecklingsverktyg att skapa verktyg för mer standardiserade webbapplikationsramverk.
   
   
6. Det är dessutom möjligt att skapa egna, specialutvecklade komponenter som fungerar tillsammans med JSF.

Service Oriented Architecture

Systemutvecklare har alltid tampats med att mjukvara blir mer och mer komplex. Det har alltid funnits ett behov av att återanvända programkod för att slippa uppfinna hjulet om och om igen. SOA försöker lösa det problemet på ett så bra sätt som möjligt.

Själva grundkonceptet med en SOA är att en verksamhet ska kunna bygga en applikation eller ett system av en samling oberoende, men ändå samarbetande, tjänster eller subsystem. Dessa delar kan vara skrivna i vilket som helst programmeringsspråk och köras på olika plattformar. Oasis Reference Model for Service Oriented Architecture 1.0 beskriver SOA på följande sätt: ”Service Oriented Architecture (SOA) is a paradigm for organizing and utilizing distributed capabilities that may be under the control of different ownership domains.”

En av anledningarna till att koncept som SOA växt fram är att det inom organisationer ofta funnits, och till väldigt stor del fortfarande finns, många olika system utan kontakt med varandra där samma data finns på flera ställen. En växande anledning till att det finns flera system utspridda över världen är såklart globaliseringen idag. Om ett företag i Indien kan leverera en komponent till halva priset, så beslutar sig ofta företagsledningen för att köpa den därifrån trots att resten av systemet kanske befinner sig i t.ex. Sverige. Detta leder självklart till flera svårigheter, bland annat att hålla all data som är utspridd uppdaterad och konsistent.

Det finns givetvis även några nackdelar och svårigheter med att använda SOA. Det som oftast lyfts fram är avsaknaden av ett gemensamt vokabulär, termer heter olika beroende på vem som är leverantör eller författare.

Då SOA trots allt är relativt nytt och obeprövat så finns det dessutom en viss avsaknad av praktisk erfarenhet bland utövare, men dess popularitet ändrar på situationen dagligen. Avsaknaden av praktisk erfarenhet bland kunniga kan även vara anledningen till varför SOA inte blivit kritiserat i någon större omfattning. Det är lätt att hitta fördelar med SOA, men svårt att hitta kritik och nackdelar.

I en övergång till en SOA så behövs ändringar inte bara inom IT utan också inom verksamheten själv. Det behövs organisations- och styrningsmodeller som tillåter en vidare flexibilitet i verksamheten. SOA kan inte ses som någon förbestämd handlingsplan utan betyder ofta olika saker beroende på vem som ska utföra en förändring. För chefer kan en SOA innebära en ändrad syn på hur dessa ska styra verksamheten och hur relationerna till andra företag ser ut, och inte minst framför allt kostnaden för övergången till SOA. En IT-utvecklare däremot kanske bara ser vilka system som denne ska koppla ihop och få att fungera tillfredsställande.

Ser bra ut - igen

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=717937

Jovisst. Det kommer ju inte som någon nyhet. Det ser bra ut för "datavetare" som de kallar det i artikeln. Visst är det så, det utbildas fruktansvärt få systemvetare just nu. De flesta som skulle läsa fjärde året just nu här på LTU har faktiskt fått jobb. Och företagen uppvaktar oss alltmer, med sina påklistrade leenden och löften om intressanta och givande arbetsplatser. Tillgång och efterfrågan, det är väl ganska logiskt egentligen.

Nå, frågan är ju om en person som börjar läsa systemvetenskap/datateknik nästa år, och blir klar 4 år därefter, hur ser det ut då? Branschen kan svänga en hel del på 5 års tid, det är ingen som vet vad som kommer hända. På så sätt är dessa prognoser ganska värdelösa. Dessutom ska man ju välja utbildning beroende på vad man är intresserad av, inte bara för att ha det lättare att få ett jobb så småningom.

Det går bra

http://www.idg.se/2.1085/1.123947

Jovisst. Nog går det bra för de systemvetenskapliga programmen. På två år har det blivit en dramatisk ökning i antalet studenter hos oss på LTU. Och tydligen har systemvetarna i Lund lyckats åttafaldiga sina på ett år.

Hos oss på LTU var det fler som började sysvet iår än civ. ing. datateknik. Det var lite förvånande faktiskt, för det känns som att datateknik ändå är prestigeutbildningen inom Data/IT. Men tydligen har det börjat skiftas även där.

Det kommer bli intressant att se dock, hur många som hoppar av. För trots allt är det ganska dålig koll hos nya studenter vad det är vi läser faktiskt. Vad utbildningen omfattar. Så det brukar vara ganska mycket avhopp under den första tiden.

Vad som också kommer bli intressant att se, är ifall branschen lyckas ta till sig dessa nya studenter. För fortfarande har det inte hänt så mycket på den situationen, det är inte överdrivet lätt att få jobb som nyutexaminerad systemvetare trots att det står artikel efter artikel i tidningar om att det behövs mer folk. För alla företag förväntar sig erfarenhet.

Nåja, vi får se, vad som händer. Det är bra iaf att det nämns något om systemvetare på IDGs framsida, så att vi syns lite mer!

Apoteket ger upp på Sun

http://www.idg.se/17.108/2.1085/1.121599

900 apotek i Sverige har bytt ut Solaris-servrar mot Intel/Red Hat Linux dito.

Det är något vi börjat se en hel del av, hur man börjar gå över till Linux lite varstans. Oundvikligt antar jag. Men jag vet inte, är det verkligen så enkelt att man kan bara se hur mycket de bägge alternativen kostar och sen basera sitt val på det? Är billigast alltid bäst?

Nu vet jag egentligen ingenting om hur supportdelen fungerar hos varesig Sun eller Red Hat, men jag känner till Suns hårdvara. Och på den fronten är det stor skillnad. Nog för att den skillnaden år för år blivit mindre och mindre, för att Suns kunder inte är längre villiga att betala domdär extra kronorna för att få ett chassi som tål att bli överkört.

Men samtidigt så kan man ju nuförtiden köra Solaris på x86, och vad det är för maskiner Apoteket haft tidigare förtäljer inte artikeln. Nåja, jag vet inte, jag är väl ovanligt åsiktslös angående det hela för en gångs skull.

Tuffa tider för alla

http://www.idg.se/2.1085/1.120605

"It-företagen skriker efter kompetent personal men hos utbildningsföretagen är det långt ifrån fullsatt på höstens it-kurser."

Det kunde man ju gissa sig fram till. Om det inte finns folk som läser it-utbildningar på universitet ens så är det väl ännu värre för företag som faktiskt tar betalt (och oftast inga små summor) för en utbildning. För det finns ju faktiskt väldigt lite nytt folk inom It-branschen just nu. Behovet finns, det säger alla. Men krisen fortsätter. Alla säger detsamma, om och om igen.

"Ryktet lever kvar bland studenterna att inom it-sektorn har man en osäker framtid. Där har skolan och näringslivet misslyckats med att upplysa om vad det är för typ av jobb man får efter att man har fullföljt utbildningarna.".

Och så är det ju.

Årets ettor

Idag var det tacobuffét med årets ettor. De var ganska många, jämfört med oss som går de resterande årskullarna. Jag tror vi var tre som gick trean och en som gick fyran. Och kanske tre som gick tvåan.

Nu börjar min C-avslutning också. Arkitektur och implementation tror jag den heter. Fick reda på idag vad den handlar om på ett ungefär, nämligen J2EE. Och så blir det lite roligheter som Hibernate, Struts, Ruby on Rails, etc etc.

Ska försöka börja blogga lite mer nu också. Har varit tysta månader nu den senaste tiden!

Back in business

Nu är jag åter i Luleå. Och snart börjar skolan igen, mitt tredje år. Ska bli spännande att se, vad som händer under höst.

Hursomhelst, nu kommer jag börja skriva igen. Det var bara det jag ville säga!